Jag är verkligen rädd!

Vaknade idag (Tacksam!)pink-heart-clipart1.png

Jag hatar att vara rädd. Det är en känsla som tär på mig. Den är svårt att hantera. Nervositet kan jag andas bort, oro kan jag också leva med. Men rädslan…den gnager och biter på djupet. Ibland vet jag inte vad jag är rädd för…har bara en allmän känsla av att en katastrof närmar sig. Det har jag lärt mig handlar ofta om att jag tror mig vara på väg att förlora kontrollen…den där kontrollen, du vet…den som man inbillar sig att man har…=)

Jag är verkligen rädd idag. Rädd för att vi är på väg rakt in i ett tredje världskrig. Världen är helt galen och ingen verkar veta hur man ska lösa saker längre. Människor är på flykt, krig rasar, galningar dödar i någon religions namn, folk dör ute på haven, konsertbesökare blir nerskjutna…Det är bara för mycket!xcgKn5Mzi

Å ena sidan manas vi att känna och tro på att kärleken vinner över hatet. Å andra sidan skall vi möta hatet med ännu fler vapen och ännu fler människor ska sätta livet till. Trots att jag sitter här i min trygga del av världen är jag rädd. Det är ju helt galet.

Jag förstår inte hur vi ska kunna leva under det här trycket…Hatet flödar på nätet och det är svårt att förhålla sig. Vet du hur man gör? Jag vet inte! Vill bara skrika…

Jag letar alltid efter hopp och min nya idol och förebild är Malmöbon Siavosh Derakthi…Hittade det här klippet från hans senaste intervju på TV4…Jag älskar hans sista kommentar på finaste dialekten: ”Nånting annat?”:

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/hatet-i-samh%C3%A4llet-v%C3%A4xer-nu-m%C3%A5ste-vi-bevisa-att-vi-st%C3%A5r-sida-vid-sida-3222972