Tankar framåt natten…

Vaknade idag (Tacksam!) pink-heart-clipart1.png

Jag tycker om att skriva den första meningen. Den påminner mig om att det faktiskt inte är självklart. Det är inget jag skriver på ren slentrian. Varje gång jag skriver det stannar jag upp och tänker en stund…

597624__follow-in-his-footsteps_pMycket har hänt. Har varit med om många omvälvande saker…som både tröttat mig och gett mig kraft. Många människor har kommit in i mitt liv. En del har passerat förbi, andra har stannat. Vissa som passerat förbi har ändå stannat kvar. Det är ok =)

Vissa smärtsamma stunder har också funnits. Det är inte lätt att möta alla dessa människor på flykt utan att påverkas.

Min kropp har också svikit mig. Axeln gör riktigt ont, ryggen bråkar, nacken ömmar. Halsen kliar och jag hostar varje natt och måste gå upp och ta hostmedicin…Ändå känner jag mig stark. Visst…jag är trött när jag kommer hem efter jobbet och jag sover mycket. Eller vi – rättare sagt. Ester pink-heart-clipart1.png sover också mycket. Underbara varelse…

Samtidigt njuter jag av att äntligen få jobba med något som betyder något. Att få göra nytta! Det har jag saknat länge…

Det är något speciellt med att jobba på nätterna. Cirka var fjärde vecka jobbar jag kväll, mellan 13.22-21.00. Gillar det inte alls. Mycket bättre med nätter. Min kropp verkar gilla det. Jag cyklar hem på morgonen och ser att staden börjar vakna och det känns rogivande på något sätt. Lantern-candle-snow-winter-nice-hd-image-wallpaper-free

Livet blir annorlunda. Jag hatar verkligen att leva ett inrutat liv. Det går så fort att dö då. Det enda man gör är att längta till fredag. Redan på måndagen pratas det om att snart är det fredag. Blir helt trött! Nu känner jag mig mycket friare. Inga rutiner och ingen tristess…Jag älskar det!

 

 

Idag vill jag tänka på det fina i livet

Vaknade idag (väl utsövd)…Tacksam!

Varför fastnar vi på det negativa och glömmer att det alltid finns något vackert och fint i livet…Det går alltid att hitta något positivt att lägga energin på. För varje negativ tanke du tänker föds en annan negativ tanke…Det blir som en spiral och vi blir lätt ett offer. Vad vi inte förstår är att vi kan vända och börja tänka på annat. Helt utan ansträngning egentligen…

Det finns mycket att vara lycklig över…20141207_094117 (640x330)

Att få köra ner näsan i pälsen på en varm och levande hund är fantastiskt…Vilken doft det gömmer sig där. När tilliten är stor och stark och Ester bara slappnar av i min famn och låter mig dra djupa andetag i hennes päls.

Att dricka dagens första kaffe…ur favoritkoppen (varför välja en annan).

Att inte behöva gömma sig eller springa för livet för att granater viner om öronen eller krypskyttar ligger gömda överallt och du inte vet om du ska överleva denna dagen.thumby600_ipanema

Att krypa ner i en mjuk och skön säng…det är något jag tackar för varje dag. Jag älskar min säng!

Att kunna välja bort saker man inte mår bra av…Det får man faktiskt!

Att mötas av leende människor…och kunna le tillbaks

Att ta emot hjälp från någon utan att känna att man måste ge något tillbaka. Jag kan hjälpa nästa gång på samma villkor.

Att ta ställning utan att vara rädd att förlora livet för det…det finns det många som inte kan

Att ha ont i kroppen men kunna lägga sig ner och återhämta sig…eller ta en pilla

Att få vara ensam när man vill…och inte är tvungen

Att lyfta på blicken och titta på stjärnorna…det påminner mig om att allt tar slut en dag men ändå finns kvar.

Att få finnas till…vad är alternativet!

sky_w_strs-5

 

 

 

 

 

 

 

Och livet fortsätter…

Jag vaknade idag (Tacksam)!meditation_poster-rc3b3d0e0ed364c449b64f1079a0e305b_8v8cq_8byvr_512

Detta vackra träd står ute på gräsmattan en bit ifrån mitt hus. Jag ser det varje dag och känner starka känslor för det. Nej, jag är ingen trädkramare…eller inte vad jag vet i alla fall…Har aldrig provat =)

20131011_161247 (640x600)

 

 

 

 

 

Fotot är taget för ett par år sedan…trädet ser likadant ut varje år förutom att det växer sakta och blir större och starkare. Och så är det ju med oss också. Vi förändrar oss sakta med åren och ofta märker vi inte det. Det är först när vi tittar tillbaks som det blir uppenbart. Ibland råkar vi ut för saker som förändrar oss i grunden och skakar om oss men ofta är det bara livet som går förbi.

Trädet ger mig en slags trygghet. Tryggheten ligger i att allt är som det ska och att tiden går sin gilla gång. Kommer på mig själv med att stanna till och stå och titta på trädet och tänka lugna tankar.

Hösten bor just nu i trädet…dessa färger =).

På sommaren brukar jag ta med mig kaffe, en bok, solstolen och en filt och lägga mig under trädet. Det är ett bra sommarträd. Det ger skugga om man vill och jag kan binda fast EsterFisen. Tror inte att trädet…kom precis fram till att det naturligtvis måste heta Trädet…med stor bokstav…misstycker att jag binder en rem runt henne…Självklart är det en hon!

Varför denna tankeslinga. Jo, jag tänker ofta att i stället för att jaga det stora i livet är det det lilla som räknas. Trädet i sig är stort men i världen är det litet. Människor har så många val som kan göras och jag tror det skapar en oro och en ångest för oss. Vi måste lära oss stanna upp ibland och sitta under ett träd och lukta på blommorna…Eller läsa en bok och dricka en kopp kaffe. Och bara vara…Så enkelt men ack så svårt!pink-heart-clipart1.png

 

 

 

En omtumlande vecka.

Vaknade idag (tacksam!).1576_zen-meditation-wallpaper-03

Första natten på en dryg vecka som jag kunnat sova ordentligt. Veckans som gått har varit riktigt omtumlande…på ett bra sätt.

Har nu jobbat på Migrationsverket en vecka och känner mig redan hemma. Det har jag faktiskt inte varit med om tidigare. Vi var många som började samtidigt och ändå klarade personalen av att ta hand om oss på en fint sätt. Ingen tvekan om att det är en bra arbetsplats och jag hoppas innerligt att jag får stanna efter januari.

Självklart kommer jag inte skriva om vardagen på min arbetsplats – sekretessen är stark – men mina känslor kommer jag att skriva om. Har fått en helt annan förståelse för människors liv i krigshärjade länder. Det gör verkligen ont i en. Samtidigt känner jag att jag gör nytta. Det var väldigt, väldigt längesedan jag kände att jag var på rätt plats och kände mig tillfreds med mina sysslor. Jag njuter och jag kommer fortsätta njuta även när jobbet blir vardag =)

När jag vaknade i förmiddags med Ester <3 (eller Fisen som är hennes nya namn…tihi) tätt intill min mage, djupt sovande, hade  min tacksamhet inga gränser. Jag låg kvar en stund i sängvärmen, kliade Fisen på magen och bara slappnade av. Hade absolut ingen brådska. Mycket skön känsla.20141207_094117 (640x330)

Min kropp är stark och frisk, mitt sinne är lite slött men jag är full av glädje.

Vad mer kan man önska sig…

 

Möt Ester!

Tänkte presentera er för Ester <3.

För cirka ett år sedan adopterade jag henne från Alicante i Spanien. Min tanke var att försöka hitta en hund i Sverige – varför hämta hit en hund när det måste finnas hundar här som behövde min hjälp – men det visade sig inte vara så lätt. Jag ville ha en liten hundhanne som fick plats i cykelkorgen – jodå, så små önskningar kan man ha…=).

Eftersom jag inte tror på slumpen tänker jag att det var Amigo Mios som hittade mig en kväll när jag satt och surfade på hemsidor för adoption av hundar. Jag ”råkade” halka in på deras hemsida och blev fast. Först för att det faktiskt var en riktigt fin och informativ hemsida men också för att jag fick ögonen på en liten hund som verkade vara precis vad jag letade efter.

När jag har svårt att bestämma mig brukar jag lyssna inåt och gå efter de budskap jag får. Jag gjorde snabbt en intresseanmälan på nämnda hund och gick sedan och la mig. Redan nästa förmiddag ringde dem!

Tyvärr hade den hund jag bokat redan blivit adopterad i Spanien och det var ju klart det bästa. Men det fanns en annan som precis hade kommit in – dem hade inte ens hunnit översätta texten om henne till svenska och det fanns bara några suddiga bilder…Skulle hon skicka över dem? Självklart! Efter några timmars väntan kom bilderna och jag föll som en fura…

Hon var en riktig rufsetuffs när hon kom men efter ett rejält bad och ett besök hos frisören hittade jag en liten mjuk och len tjej som inte kunde komma nära nog. Efter allt äventyr med flyg från Spanien, en övernattning och stor hundträff i Göteborg, bilresa ner till Malmö och träff med sin nya mamma somnade Ester <3 i min famn och vaknade ett par dagar senare…lilla fisen…Hon var helt slut, släpade sig ut för att kissa och sen släpade hon sig in igen och somnade om. Orkade knappt äta…

Efter några dagars rehab vaknade hon sakta till och började följa mig överallt. Var nog lite rädd för att bli lämnad igen.

Nu – cirka ett år senare – är hon en livlig liten krabat som hunnit fylla 2 år. En envis liten dam och en liten drama Queen. Alla som mött henne vet att hon har ett tjut som kan väcka den som varit död i årtionden. Är ganska lätt att ha att göra mer och en jäkel på att sova. Vi kan sova rätt länge på morgonen. Och så fäller hon ingenting. Det var verkligen en bonus…

Förresten –  hon åker självklart i cykelkorgen…Har till och med en egen liten insats som en kompis till mig sytt åt henne…Fint ska det vara…

20140929_162451 (480x640) 20140914_182810 (480x640) 20141030_111342 (480x640)