Tankar framåt natten…

Vaknade idag (Tacksam!) pink-heart-clipart1.png

Jag tycker om att skriva den första meningen. Den påminner mig om att det faktiskt inte är självklart. Det är inget jag skriver på ren slentrian. Varje gång jag skriver det stannar jag upp och tänker en stund…

597624__follow-in-his-footsteps_pMycket har hänt. Har varit med om många omvälvande saker…som både tröttat mig och gett mig kraft. Många människor har kommit in i mitt liv. En del har passerat förbi, andra har stannat. Vissa som passerat förbi har ändå stannat kvar. Det är ok =)

Vissa smärtsamma stunder har också funnits. Det är inte lätt att möta alla dessa människor på flykt utan att påverkas.

Min kropp har också svikit mig. Axeln gör riktigt ont, ryggen bråkar, nacken ömmar. Halsen kliar och jag hostar varje natt och måste gå upp och ta hostmedicin…Ändå känner jag mig stark. Visst…jag är trött när jag kommer hem efter jobbet och jag sover mycket. Eller vi – rättare sagt. Ester pink-heart-clipart1.png sover också mycket. Underbara varelse…

Samtidigt njuter jag av att äntligen få jobba med något som betyder något. Att få göra nytta! Det har jag saknat länge…

Det är något speciellt med att jobba på nätterna. Cirka var fjärde vecka jobbar jag kväll, mellan 13.22-21.00. Gillar det inte alls. Mycket bättre med nätter. Min kropp verkar gilla det. Jag cyklar hem på morgonen och ser att staden börjar vakna och det känns rogivande på något sätt. Lantern-candle-snow-winter-nice-hd-image-wallpaper-free

Livet blir annorlunda. Jag hatar verkligen att leva ett inrutat liv. Det går så fort att dö då. Det enda man gör är att längta till fredag. Redan på måndagen pratas det om att snart är det fredag. Blir helt trött! Nu känner jag mig mycket friare. Inga rutiner och ingen tristess…Jag älskar det!